O, tysta ensamhet
Var skall jag nöje finna
Bland sorg som ingen vet
Skall mina dagar förrinna
En börda tung som sten
Mig möter vart jag går
Bland tusen finns knappt en
Som kärlek rätt förstår
Det är den tyngsta sorg
Som jorden månde bära
Att man skall mista bort
Sin allra hjärtans kära
Det är den tyngsta sorg
Som solen övergår
Att man skall älska den
Man aldrig nånsin får
Emellan dig och mig
Där tändes upp en låga
Där tändes upp en eld
Som är en daglig plåga
Hur jag skall dämpa den
Vet jag alls ingen rå´
Jag sörjer till min död
Om jag dig ej kan få
Om jag dig ej kan få
Om jag dig ej kan få