Angelica Welleman - Armbandsur Lyrics

Hon hade väntat sig beröm
Som alla gånger förut
Men hon hör domaren som skriker: Döm!
Samma röst som när de leker titt ut

Jag förstår
Precis hur du kände
När du tvingades blotta dina djupa sår
När du såg att vinden vände
Men varken visste varför eller hur
Du insåg, kom fram till rätt slutsats alldeles försent och du kunde fan inte ta
Så det fanns inga fungerande visare på ditt armbandsur
När det skar in i känslig hud, det hon sa
Du stod som ett fån
Som många gånger förr
Ser vatten flyta på floden och i ån
Men det ger dig knappast handtag till din svårforcerade dörr

Två klockor
Men det var fel
Du gillar ju inte dockor
Så varför ha något elegant? Det passar ej, gör dig bara tråkig och stel

Jag förstår
Precis hur du kände
När du tvingades blotta dina djupa sår
När du såg att vinden vände
Men varken visste varför eller hur
Du insåg, kom fram till rätt slutsats alldeles försent och du kunde fan inte ta
Så det fanns inga fungerande visare på ditt armbandsur
När det skar in i känslig hud, det hon sa
Du stod som ett fån
Som många gånger förr
Ser vatten flyta på floden och i ån
Men det ger dig knappast handtag till din svårforcerade dörr