VERS 1:
Den hr r fr er i Stockholm
Som det gr snett fr
Jag vet hur det knns
Nr livsgldjen dr
Det brjar i sexan
Man tjafsar med vikarien
Man skiter i skolan
Dr vill man inte va en dagen
Sjuan kom och man drog till matsalen
Men namnet kom inte med i uppropningstalen
Socialen och ett internat p Ecker
Man skrt om alla minnen
Tiden var s jvla sl
Efter halva ttan
Dags fr en att rymma
Tillbaka till torget, softa med dom grymma
Paragraf 12 man blev least efter en vecka
Beskedet kom, r du son till Rebecka
F*ck allt
Nu finns det inget kvar att leva fr
Tunnelbanans brus p perrongen r allt man hr
Det var brott kalla vindar med regn och skur
Nr snuten tog en till Lvsta som ett djur
Isolerad naken med 11 grader Celsius
Inkrupen i ett hrn
Som en liten dammtuss
Nu vill jag ut, tagga hem men det r pansarglas
Hnderna knns blodiga man inser sitt knas.
REFRNG:
Jag har alltid fallit
Frska ta tag
Men det finns ingen hjlpande hand
Knns som Gud redan kallat
Snart dags att g ver , till ddens grnsland.
VERS 2:
Tio veckor kvar och i pingis blev man proffs
man knde sig som slaven med staten som boss
slckte lampan vid halv 10
somna runt 4
utslngd frn verkligheten
som en liten myra
slngde up en spya
och sket i frukosten
ens frsta besk
blev ett mte med polisen
den bla grisen, i skit, undersker
man nskar han dden
och vill se hur han blder
allt blir kaos
och snart ska man slussas ut
ett nytt hem, Edtesta, nr fan ska det ta slut
nu skulle man plugga fr sitt skolslut betyg
man var flummig genom proven
meckade i smyg
p helgen fick man resa hem
men allt kndes konstigt
killar som man hngde med
gick nu