Döden finns i vår när
Han spelar en melodi så vacker
Med ett lockande vemod
Han frodas i bäcken där bortom
I den mörka skogen
Han döljer sig väl
Då vi män söka
Vi ingenting finna
Bara rök och damm
Dimma och tystnad
Döden finns i vår när
Han spelar en melodi så vacker
Med ett lockande vemod
Han frodas i bäcken där bortom,
I den mörka skogen
När mörkret sig sänkt
Då barn och fruntimmer gått till sängs
Så hörs melodin igen
Lockar de som ännu ej slumrat
Till skogens bryn
Och bäckens porlande rytm
Näcken han lockar
Näcken han bjuder
Själar vill han ha
Rena och oförstörda
Själar att dränka
Med hull och hår
I vattnets mörka djup